såsar
Hittade minsann en massa ingredienser i kylskåpet. Idag blir det såsrace grande. Vad för sås? Fan vet. Men det blir grande.
Grundrecepten på såser å annat börjar sakta cementera sig i hjärnan på mig nu, men jag ska sätta mig ned och råplugga in de vanligaste rätterna ÄN en gång. Vem vet, kanske sitter de där vid slutet av dagen? Eller också sitter jag där, med en gitarr istället.
Det är dock skrämmande att man glömmer så fort. Jag menar, en kräftsås – varför är jag inte stensäker på den? Vi testar att dra den från minnet, så här i en paus från städandet:
finhackad lök svettas i olja, gärna bränna av med lite pernod
på med gräddmjölk, hummerfond och lagen från kräftorna
koka upp och ihop och red av om de behövs
ta av från spisen och och lägg i kräftstjärtar
… och vi kollar med ett grundrecept, och… check!
Pust. Det stämde. Jäkligt skönt att lite sitter, i alla fall. Sen just vad gäller den här såsen så kan man förstås göra den ordentligt med egen skaldjursfond och klämma i sherry, paprikapulver, chili, ingefära, tomatpuré, gurkmeja till fräsning efter löken och man kan avsluta med att klippa i dill och fan och hans moster. Men det är grunderna som gäller nu. Jag skiter i finliret. Det finns inga många restauranger där finlir ens ingår i tankevärlden. Hamnar man i finlirsläget så tar man till sig det då. … Okej, man kollar på det hela tiden; men man borde lägga det åt sidan. Å, ja, just det, lite vin är ju att föredra i såsen då…
Inga trackbacks än.