turbomeny med blåbärskaraktär
Många är sjuka på skolan nu. Några är hemma, några är ändå där. Några är småsjuka och klagar ihjäl sig, andra är vikingar och svimmar över grytorna. Själv är jag korkad numer och måste högljutt påminna mig om att jag är sjuk, annars tar jag det inte lugnt alls.
Jag är sjuk.
Eller, ja, kanske lite småförkyld, men eftersom jag är manlig så slår det ju så mycket hårdare.
Men det var matlagning vi skulle snacka om. För nu när hjärnan inte varit med har det varit lurigt värre att försöka laga mat. Det har rentav var omöjligt. Jag har tittat på ett recept och bara inte förstått det. Och idag misslyckades jag med potatisgratäng. POTATISGRATÄNG! Inte bara det, det blev fel på tajmingen med efterrätten också. Dvs, den kom ut i tid, men jag fick göra den för fort och den blev inte som jag ville ha den.
Det ska också sägas att själva efterrätten inte direkt hetsade upp mig från början. Smördeg är inte nåt för mig. Skulle jag göra den själv, så kanske. Men även då…
Annars letas det jobb och försöks få ihop all teori jag gått igenom under utbildningarna. Frågorna går runt i skallen – vad ska memoreras, vad ska inte memoreras. För det är lurigt värre ska ni veta. En lärare säger att det inte är nån mening med att memorera nåt egentligen. Men i verkligheten blir det lurigt och man måste bara KUNNA saker.
Frågan är vilka saker. Frågan är vilka saker.
Jag tror jag kollar på fotboll och dammsuger istället.
Imorgon tävling på skolan efter överraskningskorgar. I vår korg: oxfilé, aubergine, blåbär och räkor.
Vår turbosammansatta meny – räkspett med friterad koriander, oxfilé wellington med blåbärsskysås med pommes chateaux och rostade rotsaker samt duo på milkshake med blåbärskaraktär.
Lär nog gå ned.
Inga trackbacks än.